Aloitussivulle

Mortteli, Skultuna, nr 4, 1611

---

Tietoja

Mittoja

---

Stämplar ger ett hum om åldern^[1]

Från omkring 1825 började varorna från Skultuna stämplas rutinmässigt. Även längre bakåt i tiden stämplades och märktes särskilt fina Skultunaföremål, som mässingsplåtar och -kronor, som mästare satte sina namn på. De olika stämplarna ger en fingervisning om när föremålet är tillverkat.

Cirka 1825–1840: Stämpeln är kort och gott SB.

Omkring 1840–1860: Den så kallade rakstämpeln användes. Det innebar att stämplen kort och gott löd SKULTUNA.

1860–1890: Föremålen stämplades under denna tid SKULTUNA BRUK, ibland med en krona intill, ibland utan^[2][3].

1890–1922 (eller 1925): Det tvistas om när stämpeln SKULTUNA 1611 med en krona emellan slutade vara i bruk. En del hävdar att det var 1922, andra 1925^[3].

Någon gång under dessa år upptäcktes i alla fall att bruket var äldre än vad man trott (1611) varför stämpeln byttes ut.

1922 (1925)–nutid: SKULTUNA med en krona och årtalet 1607 pryder föremålen.

^[2] AntikPrat (Antikviteter.net):

eva:

Lustigt att det är olika uppgifter från två håll, som sagt på min kopia av ett gammalt dokument vars rubrik är "Översikt av de stämplar som Skultuna-Bruk använt 1822 - 1922" och som jag fått på Skultuna Bruk så står det:

^[3] AntikPrat (Antikviteter.net):

en annan kopparsmed:

Vad gäller stämpeln så överensstämmer den med Skultunas 1830 - 1850:
S:B i oval användes 1822 - 1840
(iaf enligt "Preliminär översikt, av de stämplar som Skultuna Bruk använt från 1822-1922") som följde med faksimil "Priskurant å manufaktur 1898".
Nu är det ju inte hugget i sten under vilka perioder Skultuna använde sina stämplar, finns exempel på "tidiga stämplar" som användes senare än som nämns ovan.

S:B i fördjupning med hörn följt av krona 1850 - 1865.
S:B utan fördjupning följt av krona 1860 - 1870.

Sören:

Sant, men oavsett om det är Skultuna eller något museum som kommer med påståendena så är de iaf bara ungefärliga. Det finns inget register över när stämplarna användes utan det är antagande vid jämförande av priskuranter och stämplarna på de olika föremålen, och när det gäller Skultuna så finns det många föremål;) Och med den informationen har man hyffsat pricksäkert sammanställt stämpelguider, som naturligtvis ska tas på ett ungefär.

^[4] precis en sån:

NORRLAND:

Har hittat lite info om Skultunas stämplar,omkring 1825-30 infördes tillverkarstämplar,den första bestående av S.B. inom en ram eller med kunglig krona (troligen till 1840), senare följd av SKULTUNA med eller utan kunglig krona(troligen 1860), SKULTUNA BRUK (fördelat på två rader), ibland i förening med kunglig krona eller strålande stjärna(troligen till 1875-80) och med SKULTUNA med eller utan kunglig krona samt årtalet 1611 (från 1880-talet till 1920, då 1611, som man dittills trott vara brukets anläggningsår, ändrades till 1607).
Ytterligare variationer av stämplar lär förekomma.

---

Skultuna mässingsbrukets historik^[5]

Västerås stadsarkiv

Skultuna mässingsbruk

Mässingsbruket anlades av Karl IX år 1607 och är ett av världens äldsta, fortfarande aktiva mässingsbruk. Bakgrunden var att Sverige under Gustav Vasas och Erik XIV:s tid blivit starkt skuldsatt gentemot Hansan. Genom att förädla koppar till mässing skulle importen av mässing minska, exportinkomsterna öka och därmed förbättra rikets ekonomi.

Att mässingsbruket anlades vid Skultuna berodde på att där fanns tillgång till Svartåns vattenkraft och att avståndet till Falu koppargruva inte var alltför långt. Dessutom fanns det i området gott om skog för träkolstillverkning. När bruket anlades byggdes verkstäderna i direkt anknytning till Svartån, eftersom vattenkraften utnyttjades genom vattenhjul och vattenturbiner. Skultuna bruk hade stora, sammanhängande jordbruks- och skogsområden samt anläggningar i anslutning till dessa, kvarn, mejeri och sågverk. Bruket har brunnit ner till grunden vid tre tillfällen, senast år 1913.

Den ursprungliga verksamheten var att framställa mässing och förädla den till olika produkter. Under två perioder försökte man komplettera med järn som råvara. Tillverkningen bestod av mässingstråd och mässingsplåt. Runt 1620 tillkom ljuskronor samt, efter hand, ljusstakar och andra belysningsföremål, mortlar m.m.Den äldsta bevarade ljuskronan från Skultuna finns idag i Vårfrukyrkan i Enköping och daterar sig från år 1619. 1835 till 1853 kompletterade man med plåt och smidesarbeten och från 1890-talet till 1904 med gjuteri. Från 1907 började man använda aluminium för kokkärlstillverkning.

Från början var bruket statligt ägt och till en början drevs det med hjälp av arbetskraft inkallad från Tyskland och Nederländerna. För driften anlitades arrendatorer, vilkas rättigheter och skyldigheter fastställdes i så kallade privilegiebrev. Förändringen till privatägt skedde 1715. År 1861 beslöt det dåvarande släktbolaget att ombilda sig till Aktiebolaget Skultuna bruk. 1907 uppgick företaget i AB Förenade Metallverken. Svenska Metallverken förvärvades 1969 av Gränges AB som 1971 bytte till namnet Gränges Essem. Gränges Essem delades upp i fyra företag 1974. Gränges omorganiserades under slutet av 1970- och början av 1980-talet, vilket ledde till att industriföretaget The Empire tog över tillverkningen av bruksföremål i Skultuna. Ett annat företag som startades samma år på det gamla bruksområdet var Skultuna Gelbgjuteri AB, idag den största underleverantören till Skultuna Messingsbruk AB. De andra tillverkningsenheterna inom Gränges i Skultuna har därefter gradvis funnit nya ägare.

---

Hankintatiedot

---

Lähteet

^[1]   Stämplar ger ett hum om åldern - Vlt

^[2]   AntikPrat   Skultuna stämpel

^[4]   precis en sån - antik- & samlarforum   Arkiv -> Skultuna

^[5]   Riksarkivet   SKULTUNA BRUKS ARKIV (1607 – idag)

---